Igår fick jag för mig att jag skulle testa att torka äpplen. Eftersom jag var osäker på om det skulle fungera tog jag bara ett. Det fungerade dock över förväntan så nu har jag ett kommande projekt: fixa mera! Det var nämligen väldigt gott!Hur gör man då undrar kanske ni?1. Kärna ur äpplena och skär dem, gärna i ringar men funkar även med andra bitar, huvudsaken är att de är så tunna som möjligt. 2. Doppa dem i lite lättsaltat vatten. Det gör nämligen att de inte blir så fult bruna under torkningen.3. Lägg dem på en plåt i ugnen i kanske 5 timmar med ugnsluckan på glänt. Temperaturen ska vara mellan 50 och 80 grader. 4. Förpacka inte direkt - låt de ligga framme över natten till exempel!Det går även att hänga upp ringarna på snören i ett par dagar om man inte vill hålla på med ugnen. Vad jag vet ska resultatet bli detsamma men det tar lite längre tid.

Har parallellt med morgonens tvättande även haft lite självdisciplin och i stort sett skrivit klart min lilla uppsats som skall in först på fredag. Var dock tvungen att bli klar senast imorrn då jag för tillfället inte har någon skrivare hemma. Det svåraste är dock kavr och det är formalian. Vi har inte fått några instruktioner alls i stort sett och det är första kursen på denna instution som jag läser. Troligtvis är kraven inte speciellt höga men man vill ju inte att det ska se alltför slappt ut!Eftermiddagen skall ägnas åt socialisering inne i stora staden. Det blir alltså en tripp in till stockholm för att först luncha med sambon och två av hans kompisar som jag aldrig har träffat. Bara det är lite smånervöst. Efter det blir det ännu mer socialt men då med mina fd gymnasieklasskamrater som jag inte har träffat på ett bra tag. Alla kunde dessutom olika tider så det lär bli lite mycket fikande. Mitt mål under det är att jag inte ska sätta i mig massa onyttigheter. Fördelen är väl att det dessutom är såpass dyrt att fika inne stan så det är inte så stor risk.

Det är kanske något som fler än jag har upplevt. Men det känns som att tröttheten ökar när man läser något med krav på inlärning och koncentration. Jag är nämligen en vad man kallar bokmal/bokslukare. Jag läser snabbt, mycket och rätt varierad litteratur. När det är något som fängslar mig kan jag läsa i flera timmar i sträck.Om jag däremot öppnar en bok innehållandes kurslitteratur dröjer det inte många sidor innan jag börjar känna mig enormt sömning. Nu är ändå den bok jag läser nu över förväntan och riktigt intressant emellanåt. Lättläst engelska, med intressnta fallbeskrivningar och olika slags metoder inom psykologisk forskning. Det hindrade mig dock inte från att få en haltimmes halvt ofrivillig powernap på soffan.

Ibland är jag lite småtrött på mitt jobb. Egentligen är det rätt flexibelt men det är jobbigt att det ibland ska vara så svårt att kunna få ledigt pga skola eller dylikt. Dessutom skulle det vara så enormt kul att få pyssla med ekonomi eller nåt sådant som jag faktiskt håller på att plugga. Skulle inte direkt vara fel med lite relevant erfarenhet. Pratade med en skolkompis som hade vad jag tyckte lät som ett perfekt extrajobb. Hon jobbade med administration och sådant men hade deadlines att hålla - när jobbet blev gjort brydde de sig mindre om. Det är vad jag kallar flexibelt!

När vi väl bestämde oss för att det var dasg att skaffa lite grönt till lägenheten så uppstod snart ett problem. Pipen, en av nymfparakiterna är helt galen i att tugga i sig våra vacka små gröna blommor. Visserligen så lämnar han inte arbetsrummet speciellt ofta men det hade ju varit trevligt om det fungerade att ha nån liten blomma härinne också. Efter de riktiga blommorna gjorde vi idag ett försök med en plastblomma. Tyvärr verkade han lika förtjust i den. Det är antagligen tuggandet i sig han är förtjust i men man kan fårga sig varför för annars brukar han inte lägga näbben i blöt speciellt ofta. Nu är tanken att skaffa någon slags växt, verklig eller plast spelar mindre roll, som han inte når upp till. Frågan är bara vad?

Jag har ganska exakt på månadsdagen av min nya mobil lyckats med konstyckt att få det att gå sönder. Troligtvis är det väl inte meningen att jag ska ha en mobil, framförallt inte en ny och flashig variant. Det känns faktiskt enormt surt och det syns inte en skråma på den på utsidan. Jag sprang alltså ut till en bil med den i handen, halkar på en gigantiskt isfläck och tappar mobilen i fallet. Stöten måste på något sätt ha skadat grafikkortet för halva skärmen är numera vit. Alla funktioner fungerar, det är inga problem att ringa med den osv. Så länge man hittar rätt i telefonboken utan att se något alltså.Det känns i alla fall himla trist men samtidigt tycker man ju att en mobil ska klara att tappas från någon meter ovanför marken. Speciellt som det dessutom var snö ute som måste ha dämpat fallet något. Minskad hållbarhet är väl den i särklass största nackdelen med att mobilerna numera tvecklas mot mindre datorsystem.

Var igår och köpte upp mig på en hel del pärlor, hängen, trådar, lås och annat som behövs för att skapa smycken och satt och pillade med det igår. Det är riktigt kul att få skapa något eget som dessutom blir såpass snyggt! Jag trodde det skulle vara svårt att komma igång men har redan åstadkommit ett par söta örhängen och ett halsband och båda ser riktigt proffsiga ut - tycker jag!Jag stickade ju en tröja i höstas men till skillnad från vid stickningen kan man ju faktiskt slutföra något inom rimlig tid när man gör smycken istället. Bara det gör det ju ännu roligare!

Det var i alla fall vad en insändare påstod i tidningen idag. Sällan jag blir så upprörd när jag sitter och läser.Satt i godan ro och läste i metro förut idag. Insändarna brukar alltid vara kul då folk upprörs över de mest banala sakerna. Helt plöstligt får jag dock världens chock. Jag hoppas på allvar att människan bakon insändaren bara ville skriva något för att provocera för finns det verkligen så korkade människor?Nåja, det HAN upprörde sig över var jämnställdhetsdebatten. Visst jag han hålla med om att den är rätt fånig och att det ibland kan gå till överdrift. Men att motivera detta med att män är fysisk starkare kvinnor och har ett starkare psyke och påstå att mannen därför står över kvinnan och är mer lämpad att leda samhället fick mig nästan att koka över.Med fysiska styrkan jag jag visserligen gå med på att det i de flesta fall är så. Psykisk överlägsen styrka är inte ens värt att kommentera - skulle vara intressant att se någon slags källa på det. Att sedan tro att fysisk styrka (och för den delen psykisk styrka) är det som krävs för att kunna leda ett företag eller liknande är väl bara ett tecken på att ens muskler får jobba hårdare än hjärnan?